Känns som det går i sniiigelfart just nu, bläää!! Vill bara hoppa fram några veckor så man snarare väntar på att känna nått än att man bara går och väntar på att veckorna måste gå för att det ska kännas säkert att man ska känna nått. Hamnade ju liksom aldrig riktigt där med Fred heller, eftersom han kom i vecka 38. Så jag var ju inte alls inställd på att känna efter och gå o hoppas utan det kom ju mer som en chock när vattnet gick. Håller dock verkligen tummarna för att vattnet går av sig självt hemma denna gången med.
Aja, till hur jag mår då. Jag är grymt trött, har så mkt sammandragningar/förvärkar att jag inte ens kan räkna dem på en dag, halsbränna om kvällen, foglossningen har kommit tillbaka, kissnödig heela tiden, förstoppad av jävla järnet, benen krampar om nätterna.. m.m m.m m.m.. känns jäkligt tröttsamt just nu faktiskt. Vet att man kanske inte ska klaga, men ibland får man faktiskt lov att göra det tycker jag. Man kan inte gå runt o låssas va nån supermänniska hela tiden, det är jobbigt att vara gravid mot slutet, oftast, sådeså! ;)
Lååånga veckor kvar.. räknar ju kallt med som jag sagt innan att hon kommer runt vecka 38 ändå, och då känns det ju inte lika långt, skillnad på 40 veckor och 38 veckor..