Sitter i cafeterian på universitetssjukhuset i Linköping sedan en timme tillbaka. Vi väntar med spänning på att läkaren ska ringa o säga till att Fred är färdig på operationen. Idag va nämligen dagen med stort D, när han äntligen får göra hörselprov under narkos samt förmodligen inopererat rör i öronen. Vi fick byta om ganska direkt när vi kom o sen försökte vi få honom att dricka lugnande för att det skulle bli en lättare sövning för både honom och oss. Men det gick inte. Tydligen smakar lösningen peck också så det var väl ingen högoddsare direkt. Det fick bli att använda mask ist vilket inte var lika roligt. Olle fick sitta med Fred i knät o jag satt framför o hade på mig en färgglad mask för att försöka underlätta lite. Men när Freds mask kom på så var det såklart fruktansvärt för honom o han grät o grät o spjärnade emot, tillslut såg jag hur hans ögon gick i kors och han somnade. Vi fick lyfta över honom till den varma britsen och sen gå ut. Han såg ut o sova väldigt gott men det känns hemskt att behöva göra såhär mot sitt barn! Förhoppningsvis kommer han inte komma ihåg detta så han kommer vara rädd för sjukhus i framtiden! Jobbigast var det dock för Olle som avskyr sjukhus och tyckte det va himla jobbigt att lämna sin älskade i någon annans ansvar. Jag kände mig rätt lugn, är så van vid sjukhusmiljöer och trivs väldigt bra och har alltid gjort det på sjukhus. Sen känns det som att ett sjukhus ändå är den tryggaste platsen man kan vara på om nått skulle hända. Nu är vi mest spända på och höra hur det har gått, om det enbart är vätska bakom trumhinnorna som rören avhjälper eller om det även är en hörselnedsättning. Vi hoppas självklart på rören bara då happarna har varit väldigt svåra, men är det så så är det så och då är det hårdträning som gäller för då är det en bestående nedsättning och då är det ju happar for life liksom. Vill bara upp och pussa på honom nu och hoppas att han mår bra och inte är allt för groggy eller mår illa. Vi har iaf bestämt att det blir pannkakor när vi kommer hem o massa mys! Freja är på förskolan och är satt heldag, skönt för Freddie att få ta det lite lugnt en stund hemma. Nae, nu får narkosen ringa tycker jag!