Helt glömt bort att skriva om att jag gått in på grav-vecka 29 ju! Hela helgen var ju så späckad med så knappt jag själv tänkte på det ;) Närmre och närmre målstrecket kommer vi, och det börjar kännas med. Jag känner mig rätt tung ibland och sammandragningarna är inte att leka med. Speciellt på kvällarna när man lägger sig ned, då lever för det första Sockerbiten rövare och sen så drar livmodern ihop sig enormt. Fortfarande gör det inte ont, men det börjar bli mer o mer obehagligt snarare. Ändå så måste jag också säga att jag känner mig väldigt rörlig.. mer rörlig än när jag var med Fred eftersom jag hade sån foglossning då. Nu känner jag ju knappt av den längre och det tackar jag ju verkligen gud för. Jag kan liksom bära på Fred och leka med honom normalt utan att behöva tänka på det. Ibland glömmer jag tom bort att jag är gravid, bara när magen kommer ivägen liksom ;)
Det sparkas fortf mkt nedåt, men även under revbenen så vet inte riktigt om hon har lagt sig tillrätta. Har ju ändå fått för mig att hon ligger med huvudet nedåt. Men hur fasen sparkar hon då på blåsan? Iof kan det ju va box-slag också, hehe. Nu i veckan är det iaf dags för BM-besök, ska bli kul. Då ska jag fråga om hon kan känna hur hon ligger. Se om jag hade rätt=)