Besök hos barnmorskan..
2011-05-10 För det första.. ÄNTLIGEN fungerar det att blogga igen. Jag som satt o nästan grät över att allt hade försvunnit typ. Satt ju samma morgon o fixade nya kategorier och gick tillbaka rätt långt i tiden o lade in dem i rätt kategori, så trodde ju att det var det som hade blivit nått del. Trodde liksom att det bara var min blogg som det var fel på men insåg igår att det var dem flestas på blogg.se, phju! Men men, nu är det fixat iaf =)
Igår var jag ju på första BMbesöket sen inskrivningen. Var ju så ivrig för att få veta hur magen växte och hur mina värden såg ut. Men det byttes ju snabbt till lite halv vånda. Iaf vad gällde mitt järn, det jävla järnet! Jag som har känt mig så himla pigg, eller piggare än med Fred, och inte alltid behövt vila extra på dagen. Så jag trodde ju att det var lugnt med järnet. Men det visade sig ju att jag tom har anemi!! Alltså järnbrist. Järnet var så lågt som 91! Det lägsta jag hade med Fred var 105 och då kände jag verkligen av det, vart yr och trött lätt. Men nu märker jag ju inget. Bm förklarade det så att först o främst går allt till Sockerbiten, sen till Fred (inte järnet alltså utan energin) och sist till mig själv och att jag då har vant kroppen vid det. Så det var ju inge bra alls! Så nu är det två järntabletter om dagen plus extra folsyra och c-vitamin som gör att järnet tas upp bättre i kroppen.
Sen så hade även en läkare gått genom min förlossningsjournal och bestämt att jag v.32 ska gå på tillväxtUL, ingen surprise direkt. Det som dock var en liten surprise var att jag även from den veckan ska få komma till min BM en gång i veckan för att ta blodtryck och alla andra värden eftersom jag var på gränsen till havandeskapsförgiftning med Fred. Detta gör mig absolut ingenting, jag känner mig snarare lugn över det, skönt att de har extra koll liksom. Så det kommer bli ett himla rännande hos Bm i sommar =)
SF-måttet låg på 23, så det är precis på normalkurvan. Dock hade jag 24 med Fred i samma vecka och då är ju magen större nu? Aja, en cm hit eller dit. Jag räknar ändå inte med en stor bebis.
Kilona har ränt iväg iaf, hela 8kg! Hehe, fast det känns inte som nån fara, har ju 7kg till godo till då som jag kan gå upp utan att bli fetare än jag var med Fred ;)
Igår var jag ju på första BMbesöket sen inskrivningen. Var ju så ivrig för att få veta hur magen växte och hur mina värden såg ut. Men det byttes ju snabbt till lite halv vånda. Iaf vad gällde mitt järn, det jävla järnet! Jag som har känt mig så himla pigg, eller piggare än med Fred, och inte alltid behövt vila extra på dagen. Så jag trodde ju att det var lugnt med järnet. Men det visade sig ju att jag tom har anemi!! Alltså järnbrist. Järnet var så lågt som 91! Det lägsta jag hade med Fred var 105 och då kände jag verkligen av det, vart yr och trött lätt. Men nu märker jag ju inget. Bm förklarade det så att först o främst går allt till Sockerbiten, sen till Fred (inte järnet alltså utan energin) och sist till mig själv och att jag då har vant kroppen vid det. Så det var ju inge bra alls! Så nu är det två järntabletter om dagen plus extra folsyra och c-vitamin som gör att järnet tas upp bättre i kroppen.
Sen så hade även en läkare gått genom min förlossningsjournal och bestämt att jag v.32 ska gå på tillväxtUL, ingen surprise direkt. Det som dock var en liten surprise var att jag även from den veckan ska få komma till min BM en gång i veckan för att ta blodtryck och alla andra värden eftersom jag var på gränsen till havandeskapsförgiftning med Fred. Detta gör mig absolut ingenting, jag känner mig snarare lugn över det, skönt att de har extra koll liksom. Så det kommer bli ett himla rännande hos Bm i sommar =)
SF-måttet låg på 23, så det är precis på normalkurvan. Dock hade jag 24 med Fred i samma vecka och då är ju magen större nu? Aja, en cm hit eller dit. Jag räknar ändå inte med en stor bebis.
Kilona har ränt iväg iaf, hela 8kg! Hehe, fast det känns inte som nån fara, har ju 7kg till godo till då som jag kan gå upp utan att bli fetare än jag var med Fred ;)
Trackback